Hur en sol kommer till Läckö

Alla på slottet har arbetat i ett dygn. Stolarna är framburna, scenen rest och talarstolen på plats. Blommor har hämtats, vepor hängts upp, gräs klippts.

Operasångarna repeterar med regnet bitvis smattrande mot segelduken ovanför borggården. Utanför slottsmuren arbetar Stefan med mörka moln i bakgrunden. Stadsmusikkåren gör sig redo, beredda att frysa. Det ska bli invigningsceremoni på Läckö Slott, och över 500 personer har samlats på slottsvallen.

Då kommer Lennart Nilsson - och då kommer solen. Med fladdrande rock, leende ögon och stilig lock i nacken hälsar han på alla med värme och ödmjukhet, skämtar med oss, skrattar. Vi blir förstummade och förälskade på samma gång. Vilken människa. Vilken strålande människa.

Sedan hissas han upp i luften för att ta en bild av alla framför slottet. Och trots att Lennart Nilsson fyller 90 år i augusti ser man med vilken självklar lätthet han hanterar en kamera. Hållningen, rörelserna, blicken - allt vittnar om en mästare.

Sedan blir det tal, trumpet och opera. Och när slottet öppnar nästan springer Lennart upp till utställningen för att finnas där, hela eftermiddagen. Han berättar, signerar böcker, låter sig bli fotograferad. Han tycker mycket om utställningen. Och vi tycker mycket om honom.

Lennart Nilsson inte bara ser livet. Han ÄR det.