Tjuvstart i naturum

 Text och bild: Catarina Gnosspelius

En snörik måndag samlades alla åretrunt-anställda i naturum Vänerskärgården - Victoriahuset. Efter att ha följt bygget hela sommaren satt vi nu där kring brasan i ett helt färdigt hus. Sommaren utvärderades, nästa säsong planerades. Och vi fick en första visning av den kommande utställningen, som växer fram på ett spännande sätt.

Ute var det kallt och ruggigt. Mörkret föll. Men i naturum var det varmt och omslutande på något sätt. Det blev ett mycket bra hus, öppet och välkomnande, tillgängligt och tillmötesgående.

När vi sedan lagat middag i det stora restaurangköket och krypit in i varsitt blivande hotellrum på provisorisk säng - då var det ingen tvekan längre: naturum Vänerskärgården - Victoriahuset är ett fantastiskt tillskott till Läckö och dess omgivning. Tänk att få sova gott i total tystnad - och sen vakna och se ut över innanhavet. Oavsett om det är snö, islossning eller sommarsol.

Vad händer i naturum Vänerskärgården – Victoriahuset?

Text och bild: Elin Welander

Byggnaden är nästan färdig och nu börjar nästa etapp – att fylla den med innehåll! Möbler ska på plats och dekor ska färdigställas. Det är en fascinerande värld som börjar framträda på insidan. Än är det ett tag kvar, men redan har några hyresgäster börjat flytta in.

 

Den bruna kärrhöken och bläckfisken (en typ av Ortoceratit som levde för 400 miljoner år sedan) är bara två av de många spännande varelser som kommer att bo i huset. Båda är tillverkade av trä och tovat garn i ett samarbete mellan Vesa Jussila och Anna Paucette. Vesa har jobbat med flera naturum, till exempel Omberg och Hornborgasjön och det nyöppnade naturum Tåkern. Anna Paucette bor och verkar i Lidköping och arbetar med både garn och andra tekniker.

Naturum Vänerskärgården – Victoriahuset är uppbyggt kring åtta teman som tillsammans visar Vänerskärgårdens varierande naturrikedom och ger interaktiva upplevelser för alla sinnen. Bläckfisken flyttar in i "Den oändliga historien" och kärrhöken kommer att hittas "In i vassen".

Bland säckväv och kompost

Text och foto: Elin Welander

Våra trädgårdsmästare jobbar som vanligt för fullt i Lilla Slottsträdgården, bland annat med att rensa upp i landen och att göra kompost. På bilden nedan till höger syns komposthögen. Den håller en temperatur på ca 70 grader så kyliga mornar kan man faktiskt se hur det ångar.

Men vad är detta, säckväv i landet? Ja, det stämmer faktiskt. Säckväven används för att slå in våra kardoner. Det kan tyckas konstigt men är en gammal, beprövad metod för att bleka stjälkarna för att smaken ska bli mild och god, något som tar ungefär en månad. Det är samma princip som när man kupar selleri och purjolök.

För den trädgårdsintresserade kan det vara intressant att veta att kardoner är en nära släkting till kronärtskockan. När kardonerna är färdigblekta kan de till exempel kokas mjuka och avnjutas med smör. De kan också användas istället för fänkål eller bladselleri. På Läckö Slott har de lång tradition, vi vet att de odlades här redan på 1600-talet.

Vad lockar dig till Läckö?

Text och foto: Elin Welander

I sommar har ni varit många som har besökt vårt fina barockslott ute på Kållandsö. Men vilka är ni egentligen och varifrån kommer ni? Vi pratade med några gäster och tog reda på vad de tyckte om sitt besök hos oss.

Maike och Stefan från Tyskland tycker om Sverige och har till och med lärt sig lite svenska under sina besök här i landet. De har besökt Läckö en gång förut, för några år sedan med sina barn. Den här gången reste de dock på egen hand. "Till skillnad från alla gamla slott och borgar som finns i Tyskland tycker vi att Läckö känns väldigt välbevarat och inte för renoverat." Detta är också det Maike och Stefan uppskattar mest med sitt besök på Läckö slott.

Edwin, Jordy och John från Nederländerna hittade till Läckö slott via Lonley planets hemsida. De reser just nu runt i Sverige och passade på att titta in på Läckö på vägen mellan Stockholm och Göteborg. ”Det bästa är den fina naturen och landskapet och att gå runt och titta i alla rummen.”



Birgitta, Inger och Anna-Lisa njuter av solen och bakverk från Café Stallet. De kommer från Värmland och Dalsland och har varit på Läckö flera gånger. Både under uppväxten på Lurö och varje sommar när deras barn växte upp. "Jag fick resan hit i födelsedagspresent" berättar Inger. Som om inte det i sig var bra nog, fick hon även uppleva Läckö i ett strålande väder. Birgitta, Inger och Anna-Lisa är överens om att trädgården och utställningarna är det de uppskattar mest.


Dafvid och Niklas kommer från Österlen i Skåne och har inte varit på Läckö förut. Men det har varit ett planerat utflyktsmål sedan flera år. ”Som historiskt intresserad och historiker är det något man måste se.” De har gått den guidade turen och tyckte att den var intressant, men de hade gärna fått en längre guidning eftersom det finns så mycket att se.

"Det bästa med besöket så här långt är helheten. Wallenbergsdonationen av vapen och silverutställningen är mycket intressanta och kompletterar de andra utställningarna. Det skapar liv och en känsla för hur det var förr att se de uppbyggda miljöerna i rummen."

Vad lockar dig till Läckö?

En byggnad växer fram

Text och foto: Elin Welander

Senast vi skrev om naturum Vänerskärgården – Victoriahuset här på bloggen var i mitten av juni. Sedan dess har det hunnit hända en hel del! Fram växer en byggnad som för varje dag blir allt mer lik arkitekternas visioner och bilder.

 

På utsidan ser den tillfällige besökaren nog inte så stor skillnad, men inuti händer det desto mer. Arkitekterna Mattias Lind och Ulla Antonsson på White var på besök i fredags för att se hur bygger fortskrider. De är något av veteraner i sammanhanget, med ett cv som innehåller sju av de nio naturum som har uppförts under det senaste decenniet. Men fortfarande är det lika spännande att se varje byggnad växa fram, och varje naturum är också helt unikt eftersom det ritas med stor hänsyn till platsen och i samklang med den omgivande naturen.

När byggnaden är färdig återstår nästa steg – att fylla den med innehåll och visa vägen ut i naturen!

 

Bilden till vänster kommer från White och visar interiören. I den högra syns receptionsdisken, fast ur en något annorlunda vinkel.

 

Utanför entrén har bottenplattan gjutits.

Arkitekterna Mattias Lind och Ulla Antonsson

Sommartidens ljuva stunder

Text och foto: Elin Welander

Så här i början av augusti, när den mesta blomningen är över, men innan kyla och frost har slagit till, är naturen fantastisk. Naturen är i och för sig alltid fantastisk oavsett årstid, men nog är det något speciellt med varma sensommardagar…

Bilden nedan till vänster visar hur det såg ut i början av maj på första avsatsen i trädgården när det förbereddes inför sockerärtor, spritärtor och bondbönor. Jämför det med den prakt som nu möter oss i Lilla Slottsträdgården på samma plats. Visst är det otroligt hur snabbt det går och hur vackert det blir! Eller som Hedvig Charlotta Nordenflycht uttryckte det redan på 1700-talet:

Sommartidens ljuva stunder
Gör en friad tanka glad,
När man ser naturens under
I den minsta mask och blad.
Säll är den, som får betrakta
Skaparns verk, i stilla frid;
Utan bry, förnöjd och sakta,
Leva lyckligt fram sin tid.

Undrar du förresten vem det är som står i guldskrud och blickar ut över trädgården? Det är Flora, gudinna över växtlighet och våren i den romerska mytologin. Det känns tryggt att hon håller ett vakande öga över vår slottsträdgård.

Gå en guidad visning - lär dig mer om Läckö

Text och foto: Elin Welander

Tisdag 17 juli slogs ett nytt rekord på Läckö. Hela 1131 personer gick den guidade visningen! De guidade turerna ingår när du löser entré till slottet och är väldigt populära. Det har varit många fulla visningar i sommar.

I guidningen berättas det om Läckös historia och familjen De la Gardie, stormaktstiden, de olika rummens historia och varför de ser ut som de gör. Våra guider brinner för slottet och dess historia och har mycket att berätta under de ca 40 minuter som turerna tar.

På bilden ovan ser vi guiden Jenny med åhörare i rum 179 - Grevens matsal. Där får vi bland annat veta hur man bakade in levande fåglar i maten. Det må låta obehagligt, men på Magnus Gabriel De la Gardies tid var måltiderna skådespel och mycket påkostade.

Självklart finns det även en guidad tur för barn. Där får man följa pigan från trädgård och kök till den stora Kungssalen.

I år går det att gå guidade visningar fram till sista september – missa inte det!

Äntligen ett inlägg!

Nej, det har inte blivit så mycket skrivet här. Först av tidsbrist - arbetsveckorna var uppe i över 90 timmar - sen av trötthet och så på grund av fullkomlig koncentration på olika väderrapporter.

Men DEN LISTIGA LILLA RÄVEN spelas i alla väder, med eller utan regntak.

Vi har haft fina kvällar på borggården. Ibland med publik inlindade i filtar, ibland med blå himmel över oss. Det spelar ingen roll om det är kallt: från scenen strömmar värmen ut genom djur, människor och orkesterklanger. Regnet har inte stört oss mer än att en och annan stolsdyna blivit droppad på, men då är vi där med nya sittdynor, filtar eller torktrasor. Teamet på borggården arbetar hårt för att göra operaupplevelsen till en oförglömlig kväll. Sångare och musiker ger allt för att förmedla berättelsen om räven och skogvaktaren och alla de charmiga, rörande och tänkvärda trådar som vävs runt om.

Det är en rasande fin föreställning - och nu kommer solen, som gör sommaroperan till lite mer sommaropera helt enkelt.

Sju föreställningar återstår innan vi säger hej då till rävungar och packar ihop träd, lådor och vallmoblommor.

Jag tycker inte du ska missa den ...

På väg

Cirka 300 filtar är vikta, 400 stolar sorterade. Två stegar, fyra trappor, två landgångar och en rutschkana är byggda. Ett antal karatedräkter håller på att målas röda, två violinstråkar har just färgats i grönt.

På borggården började repetitionerna i ett fullkomligt ösregn, men den härliga ensemblen bara skrattade och väntade tåligt medan regntaket sattes upp. Dagen efter fylldes scenen, nu i varmt kvällsljus, av myllrande rävungar, surrande flugor och coola möss.


"Den listiga lilla räven" skapas, del för del, moment för moment, scen för scen, för att sakta smälta samman till en gemensam berättelse för alla sinnen, en kaskad av toner, känslor och karaktärer. Premiär 13 juli - men processen är här och nu.

Mitt i naturen i historisk miljö

Text och foto: Elin Welander

Ett stenkast från vårt vackra barockslott byggs det för fullt. Dock ingen slottsbyggnad men väl ett hus med kunglig koppling. Det är nämligen naturum Vänerskärgården – Victoriahuset som växer fram där mellan träden. Det var en symbolisk gåva till kronprinsessan Victoria på hennes 30-årsdag.

I år får våra besökare nöja sig med att nyfiket spana genom byggstaketet, men i mars 2013 kommer portarna att slås upp till en fantastisk mötesplats för Vänerskärgårdens unika natur- och kulturmiljö.

Tanken med naturum är att det ska fungera som ett informationscentrum och en väg ut i naturen. I samband med nybygget blir det också vandringsleder, grillplatser, vindskydd och bryggor. Allt för att locka ut människor att upptäcka det som naturen har att erbjuda.

 

På bilden anas naturum genom fönstret i musiksalen som ligger i ett av Läckö slotts torn.

En scenmästare funderar

Gästinlägg av Micke Thenor, operan scenmästare, som just nu håller på att bygga den stora scenen på borggården.


Plockar upp Gunnar i produktionsbilen kl. 08:30.

Vi småpratar på den slingriga vägen ut mot slottet, detta sagopalats som kommer att vara vårt hem, vårt fokus, vårt liv den närmsta åtta veckorna.

Detta är min tredje Läckö-produktion och det känns som jag har kommit hem när kaffet hälls upp på kansliet. Vi går igenom bygget av scenen, några problem dyker genast upp, jag ler lite, det blir bra det här, det brukar det bli.

Ställningen till den övre delen av scenen levereras och Gunnar och jag assisterar med att sätta upp den. Detta skelett som vi bygger vår scen på. Om åtta veckor ska den ner igen.

Det är något speciellt, att bygga upp en värld att placera ensemblen i. Hela världen är en scen, detta är min värld just nu. Vi mäter ut dess gränser, formar dess universum, ger förutsättningar för fantasin att ta publiken i besittning och svepa dem iväg till en magisk plats. Har vi köpt rätt skruv?

Undrar hur vädret kommer att bli i år? Från och med förra året är även uppsättning av regntaket något som Gunnar och jag styr med. Det är ett slitigt jobb men o andra sidan så får vi se borggården från svalornas perspektiv. Vi har dock säkerhetssele på oss.

Undra hur ensemblen är i år… hur många som är kvar från förra årets orkester.

Har jag tänkt rätt för att göra scenen regntät…

Borggården är ojämn. Det skiljer nästan 10cm från stage left till stage right.

Inte mycket är jämnt på slottet. Undra hur folk tänkte när dom byggde på den tiden.

Lite skönt att jobba i en lätt ojämn miljö. Det hjälper fantasin på något vis.

Hoppas det blir få regnkvällar i år.

/Micke Thenor
Scenmästare

I djurens värld

Efter fyra dagars musikaliskt arbete och en litet smakprov under ingivningen på borggården i lördags, har nu arbetet med operan DEN LISTIGA LILLA RÄVEN satts igång på allvar.

Regissören Linda Mallik hade tillsammans med sitt team förberett i repetitionssalen: scenmodell, kostymskisser och dekordelar. Efter att Linda berättat om sin iscensättningstanke och alla hunnit bekanta sig mer med varandra gick kollationeringen över i sin mer praktiska, teambildande och inventerande fas tillsammans med koreografen Nina.
Vad är ett djur? Vad skiljer djuret från människan?

Luktsinnen väcktes. Hörsel och syn skärptes. Hur rör sig djur, hur förhåller de sig till varandra? Hur äter dom?

Studioteatern på Operahögskolan fylldes av kroppar i rörelse och vaksamma blickar. Inget kravlande på alla fyra, snarare ett letande efter instinkter mer än ord och förnuft.

Om fem veckor fylls borggården av detta myller: mygga, gräshoppa, syrsa, trollslända, flugor och höns, hund, grävling, rävar, vildsvin, uggla, hackspett, nötskrika, och diverse andra smådjur.

Plus ett ägg, men det berättar jag mer om en annan gång.

Hur en sol kommer till Läckö

Alla på slottet har arbetat i ett dygn. Stolarna är framburna, scenen rest och talarstolen på plats. Blommor har hämtats, vepor hängts upp, gräs klippts.

Operasångarna repeterar med regnet bitvis smattrande mot segelduken ovanför borggården. Utanför slottsmuren arbetar Stefan med mörka moln i bakgrunden. Stadsmusikkåren gör sig redo, beredda att frysa. Det ska bli invigningsceremoni på Läckö Slott, och över 500 personer har samlats på slottsvallen.

Då kommer Lennart Nilsson - och då kommer solen. Med fladdrande rock, leende ögon och stilig lock i nacken hälsar han på alla med värme och ödmjukhet, skämtar med oss, skrattar. Vi blir förstummade och förälskade på samma gång. Vilken människa. Vilken strålande människa.

Sedan hissas han upp i luften för att ta en bild av alla framför slottet. Och trots att Lennart Nilsson fyller 90 år i augusti ser man med vilken självklar lätthet han hanterar en kamera. Hållningen, rörelserna, blicken - allt vittnar om en mästare.

Sedan blir det tal, trumpet och opera. Och när slottet öppnar nästan springer Lennart upp till utställningen för att finnas där, hela eftermiddagen. Han berättar, signerar böcker, låter sig bli fotograferad. Han tycker mycket om utställningen. Och vi tycker mycket om honom.

Lennart Nilsson inte bara ser livet. Han ÄR det.

Konstverk och porslin i förborgen

Text och foto: Elin Welander

Den här veckan är det som vanligt full aktivitet på slottet. Det laddas inför invigningen på lördag och utställningar förbereds in i det sista. Jenny och Inger från Rörstrands museum var häromdagen på plats för att förbereda Rörstrands utställning Pippi på porslin för sommarens besökare. Som namnet antyder kommer utställningen att visa fåglar på porslin i olika utföranden. Som kuriosa kan nämnas att Rörstrands första tryckta mönster var just fågelrelaterat – nämligen ett älskande par som förvandlas till duvor, kärlekens symbol. ”Fågeln är en symbol för frihet, fred och förhoppningar.”

Även Otterstads skola och Stenhammarskolan i Lidköping har färdigställt sin utställning i veckan. Den handlar om Läckö slott genom tiderna. Det är ett projekt genom Skapande skola och inleddes i höstas med en inspirationsdag på slottet. Intrycken som barnen fick ledde till ett massivt skapande i många olika tekniker, färger och material och resultatet finns nu att beskåda i ett rum i förborgen. Eleverna bakom alstren är i åldrarna förskoleklass till årskurs sex.

 Båda utställningarna öppnar på söndag 10 juni. Varmt välkommen!

Första repetitionen

Tisdag. Storstad. Sol och regnmoln om vartannat.

Där ute rusar bilar förbi, människor myllar, affärer lockar med sänkta priser och lunchrestauranger med exotiska dofter.

Men inne i en ljus församlingssal sitter tio sångare, en pianist, två dirigenter, en regissör, en koreograf och en producent och njuter av det rus som bara riktigt bra musik ger.

Alla har samlats till den första repetitionen av "Den listiga lilla räven". Idag med pennorna i högsta hugg för att anteckna andningar, tempi, textändringar och var det är viktigt att ha koll på dirigenten.

Janaceks musik suckar och längtar - då människorna sjunger. När Thomas såsom Skogvaktaren minns sin ungdom gör det på riktigt ont i hjärtat. Men så kommer djuren, och då blir det nästan rock'n'roll! Liv, lust, energi och rytmer.

Det är otroligt spännande.

En utställning blir till

I oktober 2011 bestämde vi oss: nästa års utställning på Läckö ska vara en fotoutställning. Och vi ska bjuda in Lennart Nilsson samt Fotografiska museet (som har en hel del av hans bilder) till en unik utställning i de vackra, vitkalkade salarna.

Under hösten fick utställningen ett namn; "Lennart Nilsson - se livet". För vi visar inte bara den världskända 'Ett barn blir till' serien, vi gör ett nedslag i tre olika perspektiv på livets magi, som tillsammans även sammanfattar Lennarts livsverk. Den 24:e augusti fyller han 90 år - och han är lycklig över att bli presenterad just på det här sättet, på Läckö Slott.

Så kom våren. Planering och projektering. Samtal och egna tankar. En dag sitter jag och Anne, VD för Lennart Nilsson Photography, i en hotellobby i Stockholm och placerar ut 30 minibilder av Lennart Nilssons verk på stora ritningar över Läckö Slotts andra våning.

Tumsugaren måste hänga ensam, vi samlar det mer abstrakta i rum 123, födelsen är självklart finalen. De svartvita reportagebilderna får löpa parallellt hela vägen - bra! Barnet växer i kvinnokroppen, ensam i ett okänt rike - paret väntar där ute, i gemensam glädje.  

Sparsmakat med text - livet är för stort för att formuleras bort i ord. Den fossila blomman - två millimeter - måste bli enorm. Lika hisnande som själva tanken på 80 miljoner år. Musiksalen - ja! Den rymden, det lugnet, den förtrollningen... Det får bli som en konstutställning. 

Tre delar: Lennart Nilsson vetenskapsmannen - den som utforskar, Lennart Nilsson journalisten - den som iakktar och berättar och Lennart Nilsson konstnären - den som visar det vi inte ser. Och så nyfikenheten som genomsyrar allt.

Så höll vi på. Allt sattes på pränt i detaljbeskrivningar. Jan-Erik byggde svarta väggar i tre av rummen. Anne satte igång tillverkning av vintage-printar och fossil-bilder. En enorm lastbil kom med hela 'Ett barn blir till' och Mårten, Lasse och Janne bar upp 30 kilo tunga foton monterade på glas, till rum med anor från medeltiden. En 3 meter lång vepa levererades till min lägenhet utanför Stockholm: hur sjutton skulle jag få med mig den ner i bilen? Skyltar trycktes och skars. Musik valdes.

Till sist blev det hängningsvecka. I tre dagar har vi nu skrattat, burit, borrat, klättrat på stegar eller ställningar, svurit över lasermått och glappande strålkastare, putsat, dammsugit, monterat skyltar, knutit fiskelina, skrattat lite till, ätit enormt goda luncher på Stallet, skickat Ida och Nicolina till Lidköping med jämna mellanrum, snickrat och sprungit i trappor. Vi är nästan klara. Och mycket nöjda.

Den 9 juni invigs utställningen. Den 10:e öppnar den för alla.
Kom och se livet!

Bojar och husvagnar

Text och foto: Elin Welander

Ett säkert sommartecken på Läckö är när bojarna läggs i vattnet. I fredags ägnade Lars och Mårten en del av sin arbetsdag åt detta arbete. Det finns plats för cirka 60 båtar i vår gästhamn som ligger nedanför slottets västra mur. I takt med att dagarna blir varmare och kvällarna ännu ljusare kommer den att fyllas med båtar och liv, människor och glädje.

Visste du att vår camping har varit öppen sedan mitt av maj? Än så länge finns det många platser att välja mellan, men snart kommer den att fyllas av glada semesterfirare. Midsommarhelgen brukar vara populär och i år är den nästan fullbokad redan. Andra tillfällen när det kan vara bra att vara ute i god tid är vid Lars Winnerbäck-konserten 12 juli och när Digiloo-turnén gästar oss 28 juli.

Information om platstillgång kan du få på telefon 0510-48 46 68. Det går så klart bra att göra ett spontanbesök också, då hittar du oss i den lilla röda stugan bredvid parkeringen. Varmt välkommen!

Mer information om gästhamn och camping kan du hitta i den här länken.